FAQ vanliga frågor och begrepp

Vi har samlat några av de begrepp som många frågar om samt försökt att på ett lättförståeligt sätt ge förklaringar på dessa begrepp.
Begreppen är placerade från A till Ö. Du klickar bara på det begrepp som du undrar över så får du förklaringen.
Nya tillträdesregler - Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå har den som
fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och fått lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, eller
fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betýget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Reglerna ska tillämpas fr.o.m. antagningen till hösten 2010.
Lägg märke till att det krävs ett fullständigt program. För dem som avslutar sina gymnasiestudier 2010 eller senare ger således inte reducerat program grundläggande behörighet.
Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning tas bort som behörighetsgivande dokument. Regeln ska tillämpas fr.o.m. antagningen till hösten 2010.
Den s.k. 25:4-regeln tas bort. Detta ska tillämpas fr.o.m. antagningen till hösten 2008.  

Övergångsbestämmelser:
Sökande från gymnasieskolan och sökande med slutbetyg och samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som, innan ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010, uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt nuvarande bestämmelser ska även fortsättningsvis anses ha grundläggande behörighet.
Sökande som, innan ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008, uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 25:4-regeln ska övergångsvis, t.o.m. den 31 december 2011, anses ha grundläggande behörighet.

Urvalsgrunder och platsfördelning (antagningen till hösten 2008)
Universitet och högskolor ska få bestämma vilka urvalsgrunder som ska gälla för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare.   Här går utvecklingen snabbt. Inför antagningen till hösten 2007 utökas denna andel från 10 procent till 20 procent och redan inför antagningen till hösten 2008 blir andelen högst en tredjedel. Observera att det är högskolorna som avgör i vilken utsträckning man vill utnyttja denna möjlighet. Den utnyttjas för närvarande i liten utsträckning.   Urvalsgruppen för sökande med resultat på högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet tas bort.

Tillbaks till FAQ

Särskild behörighet           
Den särskilda behörigheten är oftast formulerad som krav på kunskaper i vissa kurser eller ämnen från gymnasieskolan eller komvux. Även arbetslivserfarenhet eller annat som är relevant för aktuell utbildning kan krävas.  

De särskilda behörighetskraven framgår vid respektive utbildning under Aktuella utbildningar och i VHS anmälningskatalog. Lägsta betygskrav är G/3 om inget annat uttrycks vid respektive utbildning.  Behörighetskraven kan uppfyllas på annat sätt än genom gymnasiekurser, komvuxkurser eller intyg om särskild behörighet från folkhögskola. Uppgifter om motsvarande kunskaper måste dokumenteras.     För stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets sjuksköterskeskola, Sophiahemmets sjuksköterskehögskola, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm, liksom för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som lyder under Jordbruksdepartementet, gäller delvis andra regler. Dessa högskolor beslutar själva om villkoren för särskild behörighet. Läs mer under respektive högskola.  

Tillbaks till FAQ

Slutbetyg
Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och betyget på det projektarbete eleven har utfört (Förnärvarande 2500 poäng totalt, förutsatt att man inte har utökat program). Den elev som fått betyg på kurser utöver vad som krävs för ett fullständigt program (Utökat) kan i samråd med sin studievägledare välja vilken eller vilka kurser (förutom kärnämnen och de för programmet obligatoriska karaktärsämnen) som skall registreras som Utökat kurs. Detta måste ske innan den 1 oktober i årskurs 3.

Observera att kurser i kärnämnen och kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program samt kurser som ingår i en nationellt faställd inriktning skall dock alltid ingå i slutbetyget för ett fullständigt program.

SLUTBETYG enligt GY-11
Totalt 2500 poäng
Grundläggande behörighet: lägst betyget E i 90% av poängen (minst 2250 p.) och lägst E i Sv 1, 2 och 3 /SAS 1, 2 och 3, En 5 och 6 och Ma 1 samt betyget E på Gymnasiearbetet.
Observera att samtliga betyg finns med på Slutbetyget. Kurserna betygsätts efter varje kurs slut. Varje kurs och betyg är viktig för dina möjligheter efter gymnasiet. Det innebär att allt räknas från det att man börjar på gymnasiet.

Tillbaks till FAQ

Samlat betygsdokument
Den som har betyg i gymnasiekurser har rätt att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

Då eleven inte har uppfyllt kraven för slutbetyg får eleven ut ett samlat betygsdokument efter avslutad gymnasieutbildning.

Tillbaks till FAQ

APU, Arbetsplatsförlagd utbildning
Arbetsplatsförlagd utbildning, APU, innebär att utbildningen flyttas från skolan till ett eller flera företag under ett antal veckor. Du får möta kunniga yrkesmänniskor som delar med  sig av sina kunskaper och erfarenheter. Du lär dig sådant som är lättare att lära sig på en arbetsplats än i skolan. Var du gör din APU beror naturligtvis på vilket program, vilken inriktning eller vilka kurser som du läser i skolan. APU:n omfattar vanligtvis minst 15 veckor av studietiden.

Tillbaks till FAQ

Kärnämnen
Följande kärnämneskurser är gemensamma för alla nationella- och specialutformade gymnasieprogram:
Engelska A
Estetisk verksamhet
Idrott och hälsa A
Matematik A
Naturkunskap A
Religionskunskap A
Samhällskunskap A
Svenska A
Svenska B

Projektarbete ingår som obligatorisk kurs på samtliga nationella- och specialutformade program.

Tillbaks till FAQ

Högskolepoäng (fr.o.m. Ht-07)
1 heltidsstudieår = 60 högskolepoäng
1 termins heltidsstudier = 30 högskolepoäng
Kandidatexamen, 3 år = 3 x 60 = 180 högskolepoäng
 
Men: 1 veckas heltidsstudier motsvaras inte automatiskt av 1,5 högskolepoäng.
 
Hur många högskolepoäng en kurs motsvarar bestäms utifrån arbetsinsatsen som normalt krävs för att uppnå kursens mål.
 
Vissa kurser kan anses kräva en stor arbetsinsats och andra en mindre.

Tillbaks till FAQ

Reducerat program
En elev som har påtagliga studiesvårigheter kan efter beslut av elevvårdskonferensen befrias från en eller flera kurser.

Reducerat program innebär att eleven inte får ett fullständigt slutbetyg. Eleven får inte avbryta sina studier innan beslutet är taget. Kontakta studievägledaren för diskussion och vägledning.

 
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå har den som
·        fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och fått lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, eller
·        fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.
 
Reglerna ska tillämpas fr.o.m. antagningen till hösten 2010.
Lägg märke till att det krävs ett fullständigt program. För dem som avslutar sina gymnasiestudier 2010 eller senare ger således inte reducerat program grundläggande behörighet.

Tillbaks till FAQ

Specialutformat program
Elever kan ansöka om att få ett specialutformat program. De ersätter då en eller flera kurser på programmet med en eller flera kurser från ett annat program eller från utbudet av kurser inom individuellt val. Eleven tar kontakt med sin studievägledare. Rektor beslutar.

Nytt fr.o.m. Ht-07
En elev får inte byta från nationellt till specialutformat program senare än den 1 oktober under det avslutande läråret.
Kurser som har ingått i elevens fullständiga program och kurser som eleven läst utöver det fullständiga programmet ska markeras i slutbetyget. Gäller utbildning som påbörjas efter den 15 augusti 2007. (SFS 2007:641)

Nytt fr o m Ht-11
De elever som påbörjar sin gymnasieutbildning Ht-11 eller senare har inte möjlighet att ansöka om Specialutformat program.

Tillbaks till FAQ

Jämförelsetal
Jämförelsetal räknas ut när elev vill söka till fortsatt utbildning efter gymnasieskolan med hjälp av sitt slutbetyg. Samtliga kurser i slutbetyget meritvärderas. Man kan gå in på Studentum.selänk till annan webbplats, där finns en enkel mall. En beskrivning av hur du räknar ut ditt jämförelsetal hittar du här.

Tillbaks till FAQ

Individuellt val
Individuellt val finns på alla program i åk 2 och 3 och omfattar ca. 300 poäng fördelat på 2 år. Kurserna som presenteras i en särskild katalog på Internet, skolans hemsida, väljs för ett år i taget via Internet. Det är viktigt att se till att man får ihop sina poäng under åk 2 och 3. Fattas det poäng så kan man inte få ut ett slutbetyg.

Tillbaks till FAQ

Meritkurser och meritpoäng
 
Områdesbehörigheter (antagningen till hösten 2010)
Områdesbehörigheter med behörighetsgivande kurser och meritkurser ska tillämpas fr.o.m. antagningen till höstterminen 2010.  
Förklaringar till Områdesbehörigheter.PDF

Meritvärdering av meritkurser (antagningen till hösten 2010)
En sökande bör kunna erhålla maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget Godkänt krävs. Högre betyg ger inte mer poäng. Kurser som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte ge meritpoäng för samma utbildning.   Man kan notera att det är möjligt att erhålla 2,5 meritpoäng enbart genom att läsa mycket främmande språk. Regeringen väljer en något mer komplicerad modell för meritpoäng än den förra regeringen, men principen är densamma. Här bör noteras att begränsningen till franska, spanska och tyska som beslutades av den förra regeringen inte finns kvar.

1. Meritkurser i moderna språk
Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 meritpoäng.

Du kan få ytterligare 0,5 meritpoäng för steg 5 i det aktuella språket eller 0,5 meritpoäng för lägst steg 2 i ett annat modernt språk. Du kan alltså inte få poäng för både steg 5 och steg 2. Du kan få 0,5 merit poäng för lägst steg 2 i ett annat modernt språk bara om du kvalificerat dig för 1,0 meritpoäng i det första språket. För meritkurser i moderna språk kan du alltså få sammanlagt 1,5 meritpoäng.

Om du har lägst betyget G i steg 5 eller högre kommer du att kunna tillgodoräkna dig 1,5 meritpoäng oberoende om du har betyg i underliggande kurser. Om du har betyget lägst G i steg 4 kan du tillgodoräkna dig 1,0 meritpoäng oberoende om du har betyg i steg 3.

3. Meritkurser i engelska
Engelska B ger 0,5 meritpoäng och Engelska C ger 0,5 meritpoäng. Om Engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för Engelska B och Engelska C ger ändå bara 0,5 meritpoäng.

Om du har lägst betyget G i Engelska C kommer du att kunna tillgodoräkna dig 1,0 meritpoäng oberoende av om du har betyg i underliggande kurser. Detta gäller inte om Engelska B är behörighetsgivande. Då ger Engelska C 0,5 meritpoäng och du uppfyller behörighetskravet.

4. Meritkurser i matematik
En kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen ger 0,5 poäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Om Matematik D är behörighetsgivande är det bara Matematik E som ger meritpoäng. Om Matemaitk E är behörighetsgivande kan man inte få någon meripoäng i matematik. Du kan få maximalt 1,0 poäng i matematik. Matematik diskret och Matematik breddning ger inte meritpoäng.

5. Meritkurser som avser områdeskurser
Med områdeskurser menas fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta, men ej behörighetsgivande, för den sökta utbildningen. En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng och en kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng.

Tillbaks till FAQ

Meritvärdering av betyg (antagningen till hösten 2010)
Observera att här gäller i viss utsträckning olika regler för (A)  betyg från gymnasial utbildning som har påbörjats efter utgången av juni 2007, (B)  betyg från gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 och  (C)  betyg från ännu äldre gymnasial utbildning. Hur reglerna skiljer sig åt anges direkt i texten nedan.  

Meritvärdering ska ske i två steg. Först tas ett jämförelsestal fram och därefter adderas eventuella meritpoäng. Endast (A) och (B) kan tillgodoräknas meritpoäng.  

Kurser inom ramen för ett utökat program räknas bara med om de är behörighetsgivande. Gäller (A). För (B) gäller att de alltid räknas med om de finns med på slutbetyget. Om de däremot redovisas på ett samlat betygsdokument gäller samma som för (C). För (C) gäller att de räknas om de är behörighetsgivande och/eller höjer meritvärdet.  

Det kommer att vara möjligt att utbyteskomplettera (konkurrenskomplettera), dvs. ersätta ett betyg i en kurs som ingår i slutbetyget med ett nytt betyg i samma kurs om det nya betyget är högre.  

En ny form av konkurrenskomplettering blir meritpoängskomplettering, dvs. man läser in eller prövar (gör en s.k. särskild prövning) i en kurs som ger meritpoäng efter avslutade gymnasiestudier. Gäller (A) och (B).  

Betyg i kurser som är behörighetsgivande och som inte ingår i ett fullständigt program räknas med.  

Observera att dessa nämnda former av kompletteringar (utbyteskomplettering, tilläggskomplettering, meritpoängskomplettering och behörighetskomplettering innebär att den sökande prövas i grupp II (kompletteringsgruppen). Den som har konkurrenskompletterat prövas i både grupp I och II. I grupp I på sitt meritvärde från slutbetyget och i grupp II på meritvärdet efter komplettering. Den som har behörighetskompletterat prövas enbart i grupp II.  

Betyg i kurser som inte är behörighetsgivande och som inte ingår i fullständigt program (tilläggskomplettering) räknas inte med. Gäller (A). (B) och (C) kan tilläggskomplettera.  

Betyg i idrott och hälsa räknas med bara om det ingår i den särskilda behörigheten och/eller höjer meritvärdet. Gäller (B) och (C). För (A) gäller att betyg i idrott och hälsa räknas som övriga betyg.  

Det maximala meritvärdet blir 20,00 (jämförelsetal) + 2,5 (meritpoäng) = 22,5. Bara (A) och (B) kan tillgodoräknas meritpoäng.

Tillbaks till FAQ

Urvalsgrupper

Platsfördelning på grundval av betyg (antagningen till hösten 2010)
Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i följande grupper:  

Grupp I:
Sökande med betyg från gymnasieskolan och sökande med betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.  

Grupp II:
Sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där. Detta gäller under förutsättning att betyget från gymnasial vuxenutbildning/prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen.  

Grupp IV:
Sökande med studieomdöme från folkhögskola.  

Därefter ska, i ett andra steg, antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras grupp I.

Detta kommer med största sannolikhet att medföra att det, under i övrigt lika förutsättningar, blir lättare att bli antagen på slutbetyget från gymnasieskolan och betydligt svårare att komma in efter komplettering på en viss utbildning.

Tillbaks till FAQ