Studievägledning

Du kan vända dig till oss när du har funderingar kring dina studier på gymnasieskolan. Du kanske är osäker på ditt studieval. Du kanske behöver ändra på något i ditt program eller diskutera målet för dina studier. Du kanske funderar på att göra ett studieuppehåll en tid eller rent av byta program. Eller vill du diskutera ditt inriktnings-/fördjupningsval inför nästa årskurs? Då är du välkommen till oss.

Vi hjälper till inför din framtid efter gymnasieskolan. Du vill kanske ha vägledning inför valet av utbildning och/eller yrke. Eller har du funderingar på arbete eller studier utomlands? Då kan du vända dig till oss.

Du kanske är på väg att söka till gymnasieskolan och vill veta mer om våra utbildningar och vår skola. Då får du gärna kontakta oss.

Vi vill hjälpa dig att se dina möjligheter och förmågor för att du ska kunna göra ett bra val för din framtid.

Informationsmaterial om yrken och utbildningar finns i elevuppehållsrummet utanför studievägledarnas rum på plan tre i A-huset.

Två typer av examen

En elev som avslutat ett gymnasieprogram kan få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen.

För yrkesexamen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. Eleven ska också ha godkänt i svenska, alternativt svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.
Alla elever på yrkesprogram har rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet.
Elever på Yrkesprogram som har kompletterat examen på Komvux (för Grundläggande behörighet) söker till högskoleutbildningar på samma villkor som de som inte har kompletterat (Urvalsgrupp 1). Kompletteringar utöver vad som krävs för grundläggande behörighet prövas däremot i grupp 2.

För högskoleförberedande examen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 godkända. Eleven ska också vara godkänd i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 och ha gjort ett godkänt gymnasiearbete.

Högskoleförberedande examen kommer att ge grundläggande högskolebehörighet. En yrkesexamen samt godkända betyg i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk, 2 och 3 samt Engelska 6 ger också grundläggande högskolebehörighet.

För den elev som inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen ska istället ett Studiebevis utfärdas.

Så här räknar du ut jämförelsetalet på ditt betyg fr o m läsår 11/12

1. Ge dina betyg siffervärde
Betyg – Siffervärde
F 0
E 10,0
D 12,5
C 15,0
B 17,5
A 20,0

2. Multiplicera varje betygs siffervärde med kursens gymnasiepoäng. Du får ett betygsvärde. Exempel: C i Matematik 1 som omfattar 100 poäng ger betygsvärdet 1500.
C i Matte 1 Betygsvärde 15 x 100 = 1500

3. Addera samtliga betygsvärden.

4. Addera alla betygsatta kursers gymnasiepoäng, inklusive kurser med F-betyg.

5. Dividera summan av ditt betygsvärde med summan av alla betygsatta kursers poäng. Observera att betyget på gymnasiearbetet bara kan bli E eller F och därmed ingår inte gymnasiearbetet i meritvärderingen. Detta är ditt jämförelsetal!

Fr.o.m. antagningen till hösten 2010 (och senare) så gäller även Meritvärdering av meritkurser (max 2,5 meritpoäng).

Meritpoäng ( max 2, 5 mp) kan ges för Moderna språk, Engelska och Matematik.

Meritkurser i moderna språk

För meritkurser i moderna språk kan man få sammanlagt 1,5 meritpoäng. Sökande med gymnasieexamen får tillgodoräkna sig 0,5 meritpoäng för moderna språk 3, såvida kursen inte krävs för särskild behörighet, och 1 meritpoäng för moderna språk 4. Om en sökande inte redan uppnått 1,5 meritpoäng går det att få ytterligare en halv meritpoäng för antingen moderna språk 5 eller minst moderna språk 2 i ytterligare ett språk. Det är alltså lättare att få meritpoäng i moderna språk för sökande med betyg från den nya gymnasieskolan jämfört med sökande från tidigare gymnasieutbildning. En sökande kan t.ex. få 1,5 meritpoäng redan vid moderna språk 4 om den sökande också har lägst betyg E i moderna språk 3.

Meritkurser i engelska

För sökande med gymnasieexamen gäller att endast engelska 7 kan ge meritpoäng i ämnet engelska men ger då 1 meritpoäng. Att endast den kursen ger meritpoäng beror på att grundläggande behörighet för denna grupp omfattar engelska 5 och 6. Behörighetsgivande kurser ger inte meritpoäng.

Meritkurser i matematik

Sökande med gymnasieexamen får tillgodoräkna sig maximalt 1,5 meritpoäng för matematik. Om den sökande har godkänt betyg i en kursnivå utöver vad som krävs för särskild behörighet får den sökande tillgodoräkna sig 0,5 meritpoäng. Om den sökande har godkänt betyg i kursen två steg utöver vad som krävs för särskild behörighet får den sökande tillgodoräkna sig 1 meritpoäng och för tre nivåer över ytterligare 0,5 meritpoäng, dvs. totalt 1,5 meritpoäng. Matematik 5 ger 0,5 meritpoäng, men räknas två gånger om den sökande inte redan har uppnått 1,5 meritpoäng. En sökande kan få 1 meritpoäng om han eller hon har matematik 5 och matematik 4 krävs för särskild behörighet. På liknande sätt kan en sökande få 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs och den sökande har lägst godkänt betyg i kursen matematik 5. Matematik specialisering på lägst samma nivå som krävs för grundläggande eller särskild behörighet ger 0,5 meritpoäng. Det innebär att en sökande som söker en utbildning där behörighetskravet är matematik 4 ändå kan få 1,5 meritpoäng, förutsatt att den sökande även har lägst betyget E i kursen matematik specialisering på minst nivå 4.

Nya gymnasiebetyg i egen grupp vid antagning till högskola.

Elever med examen från nya gymnasieskolan ska under en övergångsperiod konkurrera i en egen urvalsgrupp vid antagningen till högskolan. Dessa regler gäller från Ht-2014 till Vt-2017 därefter ska sökande med nya och gamla betyg ingå i samma grupp.

Platsfördelning på grundval av betyg (antagningen till hösten 2013)

Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i följande grupper:

Grupp I:
Sökande med betyg från gymnasieskolan och sökande med betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.
Elever som gått ett yrkesprogram läser obligatoriskt bara 100 poäng i svenska/svenska som andraspråk och 100 poäng i engelska. Dessa elever ska erbjudas möjlighet att läsa ytterligare svenska/svenska som andraspråk och engelska så att de uppfyller kraven för grundläggande behörighet. Dessa elever kan komplettera inom vuxenutbildningen i ett senare skede för att få grundläggande behörighet och kommer då att prövas i grupp I (direktgrupp) när de söker till högskolan, trots denna komplettering.
Kompletteringar utöver vad som krävs för grundläggande behörighet prövas däremot
i grupp II.

Grupp II:

Sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där. Detta gäller under förutsättning att betyget från gymnasial vuxenutbildning/prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen.
Detta gäller inte elever med Yrkesexamen som kompletterar till Grundläggande behörighet.

Grupp IV:
Sökande med studieomdöme från folkhögskola.

Därefter ska, i ett andra steg, antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras grupp I.
Detta kommer med största sannolikhet att medföra att det, under i övrigt lika förutsättningar, blir lättare att bli antagen på slutbetyget från gymnasieskolan och betydligt svårare att komma in efter komplettering på en viss utbildning.

Individuellt val finns på alla program och omfattar 200 poäng. Kurserna presenteras i en särskild katalog på skolans hemsida. Du måste välja 200 poäng för att uppnå Gymnasieexamen.
Områdesbehörigheter (pdf)

Plugga på distans – ifrån vart som helst

Att studera på distans är det nya sättet att plugga på. Det öppnar nya vägar för dig som vill
läsa en speciell utbildning utan att behöva flytta till ny ort. Idag erbjuder de flesta universitet
och högskolor studier på nätet, både hela utbildningar och kortare kurser.

Hur går det till?

För att du över huvud taget ska kunna studera på distans krävs en dator och
internetuppkoppling. En del kurser är helt nät- eller webbaserade vilket betyder att du aldrig
behöver resa till högskolans campusort, varken vid introduktioner eller för tentamenstillfällen.
Dock finns det ett fåtal som kräver ett visst antal möten under kursen. Andra utbildningar har
sina möten på olika lärcentra runtom i landet.

Ditt virtuella klassrum

Högskolorna och universiteten har olika läroplattformar, där varje kurs har sin egen hemsida.
På den sidan gör du inlägg, kommenterar dina klasskamraters inlägg, för diskussioner och
ställer frågor till läraren. Idag finns även möjligheten att föra diskussioner och seminarium via
en webbkamera.

Vad kan jag läsa?

Utbudet är idag stort men du kan inte läsa allt på distans. Du kan till exempel inte läsa till
läkare via datorn som föreläsningssal. Men däremot är det möjligt att läsa till ingenjör och
andra längre utbildningar.

Sista anmälningsdag?

Här gäller samma regler som om du hade läst vid ett universitet på en ort.
Sista anmälningsdag är 15 april för utbildningar som startar under höstterminen.
Sista anmälningsdag är 15 oktober för utbildningar som startar under vårterminen.
Sista anmälningsdag är 15 mars för utbildningar som startar under sommaren.
Efter sista anmälningsdag går det att göra sena anmälningar.

Varför läsa på distans och är distansstudier lika bra?

Ja visst är distansstudier lika bra! 30 högskolepoäng är alltid 30 högskolepoäng.
Kvalitetskraven är lika höga oavsett om du läser på campusorten eller på distans.
En bra anledning är att din ”skola” på Internet är öppen när det passar dig. Du bestämmer
själv när du vill studera om det så är dag eller natt. Du bestämmer även själv var du vill
studera; det kan vara hemma i lägenheten, ute på landet, kvällstid på kontoret etc. Det enda
som krävs är i regel en dator med Internetuppkoppling. Att studera på distans kan beskrivas
som ”frihet under ansvar” där ett visst mått av självdisciplin är viktigt.

För mer information; www.studera.nu

Det finns 150 folkhögskolor i Sverige. 107 av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella
organisationer, stiftelser eller föreningar. 43 folkhögskolor drivs av landsting och regioner.
Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte
bunden till centralt fastställda läroplaner. Folkhögskolan utgår från de studerandes behov,
förkunskaper och erfarenheter.

Folkhögskolans kännetecken

Något som utmärker folkhögskolan är samtalet och den studerandes aktiva deltagande i
gruppen. Folkhögskolan strävar efter att ha mindre och sammanhållna studiegrupper. Ofta
studerar man ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag.
Många folkhögskolor har ett internat där deltagarna kan bo vilket ger en social gemenskap
som gör folkhögskoletiden till en unik upplevelse.

Ansökan till folkhögskolan

Folkhögskolan vänder sig till vuxna studerande från 18 år och uppåt. Du ansöker direkt till
varje folkhögskola eftersom det inte finns någon central antagningsenhet för folkhögskolorna.
Ansökningstiderna på folkhögskolan varierar. På de flesta folkhögskolornas egna webbplatser
kan du ansöka direkt till de olika kurserna. Du kan också skriva ut en ansökningsblankett,
fylla i och sedan posta den tillsammans med de bilagor som folkhögskolan vill ha in med
ansökan.

Kan du ordna eget boende eller vill du bo på skolan?

Många folkhögskolor har eget boende på skolan för sina kursdeltagare (s.k.internat) medan
andra inte kan erbjuda boende.

Studiehjälp på folkhögskola – för dig under 20 år

Till och med vårterminen det år du fyller 20 år får du studiehjälp om du läser på en
folkhögskolekurs. Studiehjälpen är ett bidrag som du inte behöver betala tillbaka och består
av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg.

Studiemedel – för dig över 20 år

Från och med höstterminen det år du fyller 20 år kan du söka studiemedel för att studera på
folkhögskola.
Studiemedel består av två delar:
– studiebidrag (som du får)
– studielån (som du måste betala tillbaka).

För mer information; www.csn.se

Vad är skillnaden mot universitet och högskola?

Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng. På vissa av folkhögskolornas
kurser studerar man dock på eftergymnasial nivå och då ställs samma förkunskapskrav som
för högskolans kurser, det vill säga, grundläggande behörighet för högskolestudier.

För mer information; www.folkhogskola.nu

Universitet/Högskola

För dig som vill läsa vid ett utländskt universitet och inte läser vid en svensk högskola eller ett
svenskt universitet har du två alternativ. Antingen åker du via en utlandsförmedlare eller så
åker du på egen hand och ansöker då direkt till det universitet du vill studera vid. Det finns
fördelar och nackdelar med båda varianterna.

Studera utomlands med förmedlare

Fördelen med att ta hjälp av en svensk utlandsstudieförmedlare eller organisation är att de
ofta har lång erfarenhet av att hjälpa svenska blivande studenter att hitta en utbildning
utomlands. De hjälper även till under hela processen med allt ifrån studievägledning,
kontakten med skolan samt assistans om något skulle gå fel.

Boende

Förmedlaren har ofta tips på hur du kan lösa boende under din första studietid, om du behöver
visum/uppehållstillstånd och så vidare. Boendet får du ibland hjälp med inför de första
veckorna i skolan. Sen är det upp till dig att söka nytt boende i form av lägenhet som du kan
dela med andra studenter, värdfamilj eller ”dorm”, korridorboende där du delar rum med en
annan student.

Fördelar och nackdelar

Den största fördelen med att anlita en utlandsförmedlare är att du får hjälp med allt ifrån
ansökan till att ordna boende. Dessutom kan det vara billigare att åka via en förmedlare än att
ordna sin plats på egen hand eftersom förmedlaren oftast har ett avtal med universitetet och
flygbolag som ger rabatt på terminsavgifter, boende, resan med mera.
En nackdel kan vara att urvalet ibland känns begränsat, både vad gällande universitet och
länder. De länder som de flesta förmedlare arbetar med är USA, Australien, Nya Zeeland och
Kanada.

Studera utomlands på egen hand

Ett alternativ till dig som inte vill ta hjälp av en utlandsförmedlare är att åka på egen hand, så
kallad free mover, och plugga utomlands. Det kräver lite mer jobb från din sida men är å
andra sidan en härlig utmaning. Då kontaktar du skolan som du vill studera på för att få all
den information du behöver om studiestart, terminsavgifter, boendemöjligheter,
antagningskrav och så vidare. Du kan även kontakta landets ambassad här i Sverige för att få
mer information.

Ansökan och antagning

När du åker utan förmedlare för att studera utomlands söker du till utbildningen på samma
villkor som de inhemska studenterna. Grundkravet brukar vara att du är behörig att studera på
högskolenivå här i Sverige. I övrigt gäller olika krav för olika utbildningar i olika länder.
Speciella kunskapstester, inträdesprov samt en personlig ansökan kan ibland förekomma i
ansökningsprocessen. Viktigt är att se till så att du inte missar något av de moment som
skolan kräver vid antagning. Då riskerar din ansökan att kastas i papperskorgen. Och glöm
inte att vara ute i god tid med ansökningarna – de flesta utländska universitet har bara ett
ansökningstillfälle per år och det kan ligga långt före utbildningsstart.

Fördelar och nackdelar

Om du vill ordna din studieplats på egen hand får du räkna med att det kommer att ta tid och
det krävs en hel del arbete från din sida. En annan aspekt att ha i åtanke är att det brukar vara
dyrare att studera utomlands som free mover än att åka som utbytesstudent eftersom du själv
måste betala terminsavgifter samt eventuellt andra studieavgifter.
Att åka utomlands på egen hand och studera har givetvis många fördelar också. Till exempel
så kan du själv välja vart och vad du ska studera och om du vill läsa en hel eller bara delar av
din utbildning utomlands.

Folkhögskoleutbildningar

Folkhögskola är en nordisk skolform som ofta erbjuder möjlighet till att bo på skolan. På
folkhögskolan får du inte betyg i enskilda ämnen utan ett samlat studieomdöme av alla lärare i
samtliga ämnen. Med det omdömet kan du söka in på universitet. Våra nordiska grannländer
erbjuder folkhögskoleutbildningar men det finns även många svenska folkhögskolor som
erbjuder utbildningar som är helt eller delvis förlagda utomlands.

Språkresa

Ett populärt val bland de som vill åka utomlands och studera är att åka på språkresa. Du får
ofta genomgå ett test innan så att du hamnar i den klass som är anpassade efter din kunskap.
Några av de mest populära språken är spanska, franska och engelska. Ett annat alternativ är att
kombinera en språkutbildning med volontärjobb.

KY-utbildning

KY-utbildningarna uppstår ur ett behov och startas bara om arbetsmarknaden efterfrågat en
särskild kompetens. Vanligtvis består KY-utbildningar av 2/3 delar teori och 1/3 del praktik;
Lärande I Arbete – LIA. Det finns svenska institutioner som ger dig möjligheten att spendera
din LIA-period utomlands.

Yrkesutbildning

Vill du bli bartender, kosmetolog eller kanske instruktör? Då kan du gå en yrkesutbildning
utomlands. Yrkesutbildningar är en utbildning som leder till en yrkestitel inom ett speciellt
område. En yrkesutbildning innefattar allt ifrån femåriga kiropraktorutbildningar till två
veckor långa bartenderutbildningar.

Studiemedel under dina utlandsstudier

Olika regler gäller för studier utomlands beroende på om du studerar i Europa eller övriga
världen. Information om vad som gäller för dig som vill söka studiemedel hittar du på
www.csn.se
Om du har frågor om utlandsstudier är du välkommen att kontakta info@studentum.se

Yrkeshögskoleutbildning

 En utbildningsform inom yrkeshögskolan
 Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå
 Skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet
 Teori varvas med praktik – många utbildningar innehåller LIA (Lärande i arbete) på en
arbetsplats
 Avgiftsfria utbildningar som berättigar till studiemedel från CSN

Hitta utbildningar

Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) finns inom många olika områden – IT,
ekonomi, vård, turism, restaurang, bygg, lantbruk, media, teknik m.fl. Utbildningarna bedrivs
av utbildningsanordnare runt om i landet och börjar löpande under året. De flesta utbildningar
startar dock på hösten och ansökningshandlingarna ska vara inne på våren.
Utbildningar som svarar mot arbetslivets behov
Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Det innebär
att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och att nya utbildningar startar och
gamla läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras. För att säkerställa att
utbildningarna motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära
samarbete med företag och andra arbetsgivare. De senare är aktiva både när det gäller
planering och genomförande av utbildningarna, till exempel genom att vara föreläsare, delta i
projekt och erbjuda praktik.

Teori + Praktik = Jobb

Merparten av Yh-utbildningarna innehåller praktik där man som student får möjlighet att
omsätta sina kunskaper i praktiken. Det kallas för Lärande i arbete (LIA). Genom LIA:n får
du som studerande arbetslivserfarenhet redan under studietiden, och dessutom kontakt med
möjliga arbetsgivare redan innan du är klar. Något som ger ett stort försprång när det är dags
att söka jobb.
För mer information; www.yhmyndigheten.se

 

Volontär- och utlandsjobb

www.goxplore.se – jobb och resor utomlands

www.studera.nu – Alla utbildningar på högskolor och universitet i Sverige.
Här kan du jämföra olika utbildningar
Studier utomlands.
Utbildningarnas kvalitet (Klicka på: Att studera -Utbildningarnas kvalitet)
Högskoleprovet.
Antagningspoäng

www.antagning.se – Här gör du din ansökan till högskolor- och universitetsutbildningar

www.studentum.se – Studieportal för studier i Sverige och utomlands
Beräkning av betyg/jämförelsetalet

www.allastudier.se – Portal för studier i Sverige och utomlands; gymnasiet, yrkeshögskola, universtiet m.m.

www.uhr.se – Universitets- och högskolerådet – myndighet som ansvarar för antagning och information till högskolan, stöd för internationellt samarbete och utbyte m.m.
Antagningsstatistik

www.studerasmart.nu – En webbplats av studenter för gymnasieelever med tips om studieteknik,
högskoleprov, CV, utlandsstudier m.m.

www.arbetsformedlingen.se – Databas för alla slags utbildningar i Sverige
Klicka på: Yrken/studier-Utbildning i Sverige-Sök utbildningar
Att välja yrke (viktiga frågor inför yrkesvalet).
Intressetest med 120 frågor. Yrkesbeskrivningar.
Arbetsförmedlingens hemsida för arbetssökande.

www.yrmis.se – En webbsida med bl a inspirationsfilmer om olika yrken m.m.

www.ingenjorsvagen.se – Ingenjörsvägen är en webbsida med information om Ingenjörsyrket och utbildningsvägarna, Frågor och svar, Intervjuer m.m.

www.careerjet.se – En sökmotor för att hitta jobbmöjligheter

www.utbildningsinfo.se – Skolverkets portal för studier och utbildningar.
Tips: titta på:
Behörighetsvisarenlänk till annan webbplats

www.valjit.se – Information m.m. ang. arbete, yrken och utbildningar inom IT-området

www.educationlink.se – Studier utomlands. har samarbete med ca 40 universitet och college i utlandet. Erbjuder personlig service och hjälp ang utlandsstudier

www.uwc.se – UWC är en unik samling gymnasieskolor öppna för elever från hela världen. Skolornas syfte är främja fred, internationell förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma framtid.

www.hogskolekvalitet.se – Svenskt Näringsliv: ett verktyg som ger blivande studenter
information om olika utbildningars förutsättningar att ge
kvalificerat jobb efter examen.

www.aupairguiden.se – Au pair: tips, råd, exempel och intervjuer m.m. för dig som
funderar på att bli eller redan är Au pair

www.hittaskola.se – Sökmotor för vuxenutbildning, högskola/univeristet, KY, Komvux, Folkhögskola m.m.

www.yhmyndigheten.se – Myndigheten för Yrkeshögskolan, hitta yrkesutbildningar (YH och KY)

www.yhguiden.se – Yrkeshögskoleguiden: sökmotor, forum, ”fråga studievägledare” m.m.

www.yrkeshogskolan.se – Här hittar du information om YH-utbildningar och en sökmotor.

www.meritpoang.se – Information om – och beräkning av meritpoäng.

www.studeravidare.se – siten innehåller bl a information om akademiska utbildningar, högskolor och universitet i Sverige. Det finns även tips på examensjobb och olika erbjudanden för dig som studerar.

www.sokstudentbostad.se – Samlingslänk för olika bostadsbolag som hyr ut studentbostäder i Sverige.

www.studentlya.nu – Studentbostäder. Portalen drivs i samarbete med studentkårerna på universitet och högskolor.

www.folkhogskola.nu – Folkhögskolor

www.csn.se -Studiemedel för studier i Sverige och utomlands

www.skolverket.se – myndighet för vuxenutbildning, gymnasiet, grundskolan, förskolan
Skollagen, författningstexter m.m.

 

Studievägledarna

Tony Skantz
08-535 370 48
070-1983964
Rum 331
Studievägledare

Programansvar:
EEELT
SASAM
SABET
TEDES
VFVVS